Allmän information – Tavelsjöberget

Umeklubben ”återupptäckte” denna klippa 1987 och har sedan dess utvecklat den till att bli en sommarfavorit bland dom som vill klättra lite hårdare leder. Men det är inte bara lederna som är besvärliga utan också ”klimatet”. Denna östvända klippa kan bjuda på fastfrusna lovikavantar till i mitten av juni! Klippan är i skugga från klockan 11.

Klippan är 7-15m högt, gnejs, lätt överhängande med sprickor, tak och små grottor. Ett flertal leder är helbultade med firningsankare. Andra är klättrade som ”mixade” (bult & kil) och ett par är helt naturliga.

Vägbeskrivning

För att länka ska fungera optimalt rekommenderar vi att du har Google Maps installerat. Tänk på att GPS endast tar dig till närmaste adress. Surfar du i webbläsaren tar GPS:en dig hela vägen, använder du maps kommer du till närmaste adress..
Google Maps Android – Google Maps Iphone IOS.

Från Umeå tag väg 363 mot Vindeln/Tavelsjö. Klippan ligger drygt 2,5 mil från Umeå och syns tydligt högt upp på vänster sida i bortre änden av Tavelsjön. Sväng vänster upp på en liten grusväg skyltat med vit skylt ”Tavelsjöleden”, vid ett stort sjöodjur i trä. Parkeringen dyker upp så småningom. Följ Tavelsjöleden upp mot toppen av berget. Där finner man vindskydd och grillplatser. Följ skyltningen mot grottorna och de blåa markeringarna i riktning i början mot sjön.

Leder

Från vänster: Ingen mans land, 7b+  8m 5 bultar, Jonas Wiklund, Dag Knutsson 2003  150 meter till vänster om huvudväggen. Fem bultar på åtta meter garanterar att du hittar denna led Schlagerkungen, 6c  6m 3 bultar, Dag Knutsson, Björn Knutsson 2008  Cruxig. Billy butter, 7c+  12m Johan Luhr 1993  Kort, ful, men hård. Den vänstra leden i taket. Razor, 7b+  12m 6 bultar, Dag Knutsson 2003  Den högra leden i taket. Kapten krok, 7a  8m 4 bultar, Anders Lindh 90-tal  Kort och krimpig. Vid förstabestigningen säkrades denna med en eller två bladbultar, dessa försvann så småningom och leden repeterades flera gånger helt på egna säkringar (dåligt säkrad). Numera är denna retrobultad och har ankare. Första gången, 4+  10m Anders Lindh 1989  Instegskrux, sedan mycket enkelt. Mycket skräpig i sitt nuvarande tillstånd. Roligare att sola än att leda. Trasselsudd, 5-  10m Bengt Wallen 1990  Instegskrux som skyddas av en bult sedan enkel klättring upp åt vänster. Skräpig i sitt nuvarande tillstånd. Sudderutt, 6b  9m 4 bultar, Anders Lindh 1994  Aretet är hårdare ju längre åt höger man klättrar. Verkligen ingen fin led, som lämpligen främst klättras för att sätta upp topprep på Indiana Jones för de som ogillar kilklättring. Indy direkt, 7+  10m 1 bultar, Anders Lindh, Johan Luhr 1994  Hård start som skyddas av en borrbult. Går sedan in i Indiana Jones Indiana Jones, 7-  11m 5 bultar, Anders Lindh 1992  Fin sprick och väggklättring. Kort spricka upp till tvärsprickan, sedan travers ut vänster och upp längs en försvinnande spricka. Välsäkrad trots allt. Marja-Lisas mattelektion, 7b  11m 4 bultar, Anders Lindh 1995  Bergets pärla. Tunn och teknisk väggklättring. Var vid tiden för de första bestigningarna en mixad led då utsteget skyddades av en svårplacerad kamkil i ett utsatt läge, snart började dock alla hänga ner en slinga från klippans topp och därför sattes en extra borrbult på toppen. I samband med detta placerades också ett ankare på toppen. Denna led har också gjorts helt på egna säkringar av Jonas Wiklund, 2004. Graden diskuterad bland lokala klättrare, vissa tycker 7b+ andra 7b. Sidenvägen, 7c  11m 4 bultar, Per Wermelin 1996  Tunn och teknisk väggklättring. Startar som ’Marja-Lisa’ men går mer åt höger. Få bestigningar. Lindium, 7  11m 1 bultar, Anders Lindh 1994  Följer den uppenbara sprickan mitt på väggen. En (överflödig?) bult i starten. Sedan följer tre leder som ligger för nära varandra. Nordan, 7a  11m Anders Lindh, Per Håkansson, Anders Lindfors 1994  Den vänstra av de tre. Retrobultad. Bullen, 7a+  11m Johan Luhr 1993  Mittlinjen. En bult på slutet är tillagd efter första bestigningen. Multikruxus, 7a  11m Per Håkansson 90-tal  Högerlinjen. Kliv runt bullen på höger sida, gå tillbaka mot vänster och dra sedan högerut. En bult på slutet är tillagd efter första bestigningen. Denna linje och Bullen ligger egentligen allt för nära varandra Till vänster om de stora taken går det två leder Korpdräparhålet, 5+ 11m Bengt Wallen 1990  En skravlig linje till höger om Multikruxus. Klättra där det är som enklast typ. Osäker last, 7- 11m Anders Lindh 1994  En skravlig linje till höger om Korpdräparhålet. Klättra där det är som lösast typ. Runt och genom de stora taken går det fyra leder Stenladyn, 7a  11m Dag Knutsson 2002  Längst tilll vänster på det stora takpartiet. Distinkt krux, lite smygfin. Populär. Lilla ungen, 7a+  12m 6 bultar, Dag Knutsson 2002  Rakt genom stora taket. Gubben elak, 7a  12m Anders Lindfors 1994  Fram och tillbaka genomen taken. Ursprunglingen ledd på kil, numera bultad. Ofin. Arial Riot, 7c  12m Dag Knutsson 2003  Längst till höger på det stora taket. Klipp i en kortslinga i kedjan som hänger ner mot takläppen. Spektakulärt dyno med chans till spektakulära fall. Ta med er bästa säkrare. Tavelsjötak åt alla, 4c  12m 4 bultar, Dag Knutsson 2008  Till höger om det stora taket. Fler leder läggs in senare